chez ann

Är det nånting jag verkligen hatar så är det när moppen inte startar i tid och otid, speciellt nu när bilen är i Småland och jag inte kan färdas på annat sätt än med just moppen. Så vad tror ni då inte händer när jag är på väg hem från jobbet och just ska köra ut på E4-an: jo, moppen stannar såklart. Det händer i och för sig rätt ofta. Men nu har han bestämt sig för att inte starta igen. Jag står där vid E4-an och försöker desperat kicka igång h-vetet i säkert tjugo minuter, en halvtimme. Men icke. Ringer till och med till pappa men hans hjälp känns ganska fjärran, där han befinner sig 120 mil bort. En drös med bilar kör också förbi, men jag vet ju hur man själv är, man vill bara hem och har inte tid att stanna och hjälpa. Tillslut kommer min räddande ängel, en supersöt liten gubbe ute på promenad med sin hund, som säger sig känna halva Övre Bäck när jag hasplat ur mig var jag bor. Han tar sig alltså tiden att hjälpa mig att dra moppen till deras garage för att låta den torka under tak, för vi har båda kommit fram till att moppen har blivit sur och att det är anledningen till att den vägrar starta. Han och hans fru är så generösa att de även skjutsar hem mig. Vilken räddning. Jag blir så glad av snälla människor. Nu får vi bara hoppas att min bästa vän startar imorgon, så jag kommer hem. Annars blir det att ta bussen.

Dagens höjdpunkt var i alla fall min och Linns jättegoda kladdkaka - gott!