C'est pas possible

Idag ska jag inte röra en fena. Det är nästan inte möjligt att man kan vara såhär bakis. Usch och fy! Men det var förjäkla kul igår och i förrgår också för den delen. Det är första gången på två år som jag inte jobbar julhelgen och även fast det då bara rört sig om 7-12-pass så går det inte komma ifrån att det är  härligast att få vara ledig på jul. Av mamma och pappa fick jag en blå Kånken-ryggsäck, av Jenny halsband, örhängen och en film, av Monika choklad från Schweiz och ett halsband. Nöjdast av allt blev jag med min kära babys julklapp; en röd übermysig, supervarm morgonrock som jag formligen kommer att bo i nu framöver!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0